Kan du se ditt framtida jag?

Ekonomen Richard H Thaler (ekonomipriset till Nobels minne 2017), studerar människans beteende i förhållande till ekonomiska beslut. Det här är ett enormt intressant ämne och skälet till att jag skriver den här bloggen är att jag under åren alltmer fascinerats av hur självkänsla och den privata ekonomin är sammanflätade. Jag har sett det i min egen utveckling, och jag har sett det under alla år av arbete med människors i livs- och yrkesmässiga förändring, där ekonomin genomgående behöver tas med i processen.

Här plockar jag ut endast en sak som Thaler för fram; att förmågan att föreställa sig och känslomässigt knyta an till sitt framtida jag påverkar ens sparande. Det kan verka helt självklart när man uttrycker det så här, men i förlängningen så handlar det som jag ser det om att utveckla medkänsla med sig själv, selfcompassion. Man tar helt enkelt hand om sig själv på ett bättre sätt om man utvecklat denna känsla. Det brukar ju lite putslustigt (och cyniskt tycker jag) heta att ”Bästa sättet att bygga en förmögenhet är att redan ha en”. Jag är absolut säker på att bästa sättet att bygga en förmögenhet är att ha en god självkänsla. Eller så menade den som myntade uttrycket att förmögenheten som behöver finnas där för att bli rik egentligen är självkänsla. I bibeln finns ett mystisk konstaterande: ”Ty den som har, åt honom ska vara givet så att han får över nog; men den som icke har från honom ska tagas också det han har” (Matteus 13:12). Jag har undrat mycket över denna text och min tolkning är att det handlar om den inre känslan som manifesterar sig i det yttre livet.

Ekonomipriset 2002 gick till psykologen Daniel Kahneman. Har ni läst hans fantastiska bok Tänka, snabbt och långsamt (Volante 2012). I korthet pendlar vi människor i vårt tänkande mellan två tankesystem som har helt olika takt. System 1 är snabbt och automatiskt, vi behöver inte skärpa oss eller fokusera i system 1. Gå och tugga tuggummi är ett exempel på detta system. System 2 däremot, kräver fokus; man blir störd och kommer av sig om någon börjar prata när man är inne i att räkna hur många mått kaffe man just håller på att mata kaffebryggaren med. För att förenkla saken ordentligt.

Kahneman för fram tanken att när vi sveps iväg snabbt och intuitivt, tar vi egentligen inte hänsyn till vad som är bäst för oss i stunden. Det är befriande att veta tycker jag, för hur många irrationella, känslomässiga beslut har jag inte själv tagit (och kommer att ta) avseende att spendera pengar?

Jag hävdar – och eftersom jag starkt tror på min egen tes – så tolkar jag forskningen jag nämnt som att ökad självrespekt, självhänsyn, självkänsla (kärt barn har många namn) resulterar i sundare beslut och en bra balans i de två systemen av tänkande.

Det är komplext att vara människa och vi har alla med oss olika erfarenheter som har skapat vår självbild. Därute i cyberrymden finns en massa bra redskap för att bygga sig starkare inifrån. Här är en länk. Mycket nöje!

https://self-compassion.org/category/exercises/

Förstå ditt ekonomiska beteende – 8 avgörande frågor

Att tänka sig tillbaka till barndomen och återuppleva de tidigaste minnena, intrycken och känsloupplevelserna av pengar kan vara till stor hjälp för att komma till insikt om sitt ekonomiska beteende.

Här presenterar jag 8 viktiga frågor du kan ställa dig för att förstå de mönster som kan ligga till grund för ditt sätt att hantera din ekonomi och relatera till pengar:

1 Vilket är ditt tidigaste minne av pengar?

Kände du dig klok, duktig, uppskattad och kompetent, eller kände du dig på något annat sätt, kanske skamsen, underlägsen eller förvirrad?

Mitt tidigaste minne är när en förmögen släkting gav mig femtio kronor om jag slutade hicka. Han visade mig femtiolappen och mina femåriga ögon spärrades upp av chocken och hickan slutade tvärt. Det skedde vid en middag och rönte stor uppståndelse. Det skapade stor förvirring hos mig; fick en vuxen inte hantera pengar som han ville? Var femtio kronor alldeles för mycket för en femåring att hantera? Femtio kronor var mycket pengar så det fick massor av tvetydiga innebörder. Det jag tog med mig var nog laddningen. Det här var inte ett helt lämpligt hanterande av pengar. Men jag var tjusad av generositeten och beundrade handlingen. Medan andra förkastade den.

2 Hur användes pengar i din familj?

Använde man dem till att belöna, straffa (utebliven veckopeng), överleva, imponera, kontrollera, hjälpa andra, ha kul, köpa tillgivenhet, uppnå mål eller någonting annat?

3 Hur talade man om pengar?

Hörde du dina föräldrar gräla om dem eller vara bekymrade? Talade man uppskattande om pengar och vad smidigt det är att ha dem? Talade man nedlåtande om ”de rika”? Utmålades de som onda? Eller talade man i uppskattande ordalag om människor med pengar? Hände det att du kände uppgivenhet inför sättet man talade om detta?

4 Vilken ekonomisk nivå var din familj på?

Upplevde du att din familj var rik eller fattig. I så fall varför? Nästa fråga blir: vad innebär det att vara rik respektive fattig? I mitt tidigare inlägg nämnde jag att jag fick fattigdomssignaler fast vi var välsituerade. I mitt fall blev detta ett förvirrat ekonomiskt beteende där jag hittade på att ”pengar inte var viktiga” för mig. Fast det var de ju. I mitt inre. Men det tog alltid energi att fundera kring ekonomi. Det var då det! Innan min ekonomi blev min vän. En rolig, spännande och inspirerande sådan.

5  Vilka mönster fanns i din familj när det gällde att spendera pengar? Hörde du ofta ”vi har inte råd”? Eller sa man att ”vi väljer att göra detta med pengarna i stället för detta?” Det är avsevärd skillnad mellan ”inte ha råd” och att ”vi väljer just nu att använda våra pengar till något annat eller helt enkelt spara dem”.

Klagade man över hur dyr tex julen var eller gladde man sig åt den och du kände förväntan?

6 När började du tjäna egna pengar?

Hur kändes det? Kände du dig kraftfull, glad och självständig, eller kände du dig obekväm? Hur känns det idag att tjäna pengar?

7 Vilka signaler fick du kring arbete och karriär?

Uppmuntrades du att tänka storslaget om din framtid eller fick du rådet att välja någonting säkert men blygsamt och inte så roligt? Var stora drömmar kopplade till rädsla för fattigdom?

8 Vad förväntar du dig av pengar?

Förväntar du dig endast att kunna betala räkningarna varje månad eller förväntar du dig att de ska arbeta för dig genom att investeras på ett sätt som gör att de växer? När du tänker på en klumpsumma som du ”får över” en månad, hur tänker du om den? Ska den användas till något kul? Ska en del av den finnas kvar? Du kan ge pengar liv så att de växer och frodas. Precis som du själv vill växa och frodas. För att göra det behöver du ha rätt förutsättningar. Det behöver pengarna också!

Känner du dig osäker på hur man gör? Var lugn. Här är hjälp på väg. Jag kommer att ta dig till ditt första steg mot sparande och ett nytt tänkande i små lättfattliga steg. Det är ingen djungel. Och man behöver inte ens prata med en bankmänniska. Allt kan göras på nätet.

Och sist men inte minst! Även professionella sparekonomer har ibland pengar på ett vanligt bankkonto med nästan noll ränta! Otroligt men sant! Man skjuter upp det där med att kolla upp ett bättre konto till en annan dag. Ta steget och kolla bästa sparkontona via den här suveräna länken. http://www.compricer.se

Sov sen lite på saken men ha inte pengarna i madrassen. Där är räntan lika obefintlig som på vissa storbankers sparkonton.

Är du en ekonomisk Dr Jekyll och Mr Hyde?

I min ursprungsfamilj förmedlades dubbla budskap avseende pengar. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om den erfarenheten och kan bara hoppas att jag som förälder förmedlat en mer samlad och positiv bild av vad pengar är och hur roligt och trevligt det är ha dem i sitt liv.

Familjen hade tillgångar i form av ett fastighetsbestånd vilket borde ha kunnat förmedla en rikedomskänsla. Det gjorde det inte och jag minns att jag helst ville undvika att lyssna på hur svårt och dyrt det var att vara fastighetsägare. Pengar blev lika med bekymmer och alltså någonting negativt.

Jag har ofta undrat hur jag ända upp i trettioårsåldern fortsatte att skapa många problematiska händelser som alla var relaterade till hur jag hanterade pengar. Med facit i hand ser jag klart hur jag bar med mig denna splittrade bild: pengar innebar bekymmer och var samtidigt någonting man måste ha. Mina föräldrar berättade ofta och med beklämda miner om hur fattiga de varit som nygifta och boende utomlands och hur förfärligt det varit. Jag blev jätterädd för fattigdom och jätterädd för rikedom. Följden blev att jag varit en ekonomisk Dr Jekyll och Mr Hyde, eller för att vara mindre dramatisk; Spara och Slösa i en och samma person. Inte kunnat bestämma mig. Som att gasa och bromsa samtidigt.

Numer får jag inte en klump i magen när jag tänker på pengar. Tvärtom. Min inställning till pengar har ändrats i takt med många andra hindrande föreställningar och beteenden jag brottats med. Jag vill inspirera så många som möjligt att hitta en ekonomisk kompass som känns trevlig att ha och som helt säkert innebär att pengar får en helt ny innebörd och att ge så många som möjligt verktyg för en god ekonomisk självkänsla.

Om pengar kunde känna och tänka

En podd jag följer varje vecka som förmedlar intressanta perspektiv på pengar och ekonomi är #Rikatillsammans med Jan och Caroline Bolmeson.

Här har vi folkbildning när den är som bäst tycker jag. Min önskan med Hej Pengar är att man från min blogg ska få lust att söka sig vidare till bloggar som Rikatillsammans.

Jag blev full i skratt och samtidigt rätt brydd av följande exempel i samtalet mellan kognitionsvetaren Elin Helander och Jan Bolmeson i podd #84.

Jan Bolmeson: ”…Jag brukar använda det där exemplet med en lampa. Att man ska åka till en affär och köpa en lampa för 1000 spänn. Sedan precis när man står i kassan så säger någon att man kan köpa samma lampa i en affär två kilometer bort. för att spara 500 kronor. Alla hade gjort det.

Då tar jag exempel nummer två. Du ska köpa en ny bil för 300 000 kr, men den finns tillgänglig för 299 500 kr två kilometer bort. Hur många hade åkt till andra bilhandlaren? Då är det typ ingen.”

Jag känner tyvärr igen mig och det innebär att jag ser värdet av femhundra kronor olika beroende på sammanhang. Pengar får då två värden: ett som jag hittar på beroende på situation och ett annat som står i förhållande till andra valutor och inflation. Det är något att fundera över. Jag har gått genom livet och givit pengar ett hittepåvärde avseende oändligt många situationer där exakt samma summa ibland är värdelös och ibland så stor att jag ansett att min månadsbudget spräckts.

Så vad jag nu kommer att fundera vidare över är, om det verkligen är så att min ekonomi ska vara indelad på ett sätt att kronans värde skiljer sig avsevärt beroende av sammanhang – min bostadsekonomi och mitt bostadsägande till exempel, handlar om så avsevärda belopp att summan femhundratusen framstår som marginell, medan ett tillskott på femhundratusen i min hushållsekonomi framstår som enorm.

Jag tror att om pengar kunde tänka och känna så skulle de gilla att ha ett och samma värde för mig och bli behandlade därefter. Precis som i vänskap; mina vänners värde ska ju inte gå upp och ned beroende på sammanhang (även här kan det finnas anledning till vidare reflektion). Det är precis vad den här bloggen handlar om: att bli vän med sina pengar och med sin ekonomi.

Lästips

Shoka Åhrman & Frida Treschow (2018) Medveten ekonomi – en vardag med guldkant, Stockholm Natur & Kultur.

Shoka Åhrman är nationalekonom och Frida Treschow jurist. Deras bok tar upp ett jätteintressant begrepp ”psykonomi”. Man hör vad det handlar om eller hur! Här är ett citat ur boken:

”Bakom tankarna om en Homo economicus ligger idén om att människan är rationell, strängt kalkylerande, nyttomaximerande och självisk. Det är utifrån dessa tankegångar som många ekonomiska teorier är uppbyggda, medan modern psykologisk forskning visar att detta inte är rätt bild av människans faktiska handlande”

Avund är bra!

Avund, det har vi alla känt någon gång eller hur? Den här texten kommer att vrida och vända på en del tankar kring avund och jämförelse med andra människor som vi alla har, och som i grunden är en fantastisk drivkraft och överlevnadsmekanism. Någonting som lätt väcker avund är ekonomiskt överflöd. Det är inte för att vi människor är ett ogint och missunnsamt släkte – det handlar om vår fantastiska stenåldershjärna som är fenomenalt programmerad för att säkra vår överlevnad. Det finns anledning att vara tacksam för det.

Tänk dig att du heter Aur, Ursa, eller något liknande. Du bor i en grotta med din grupp människor – din grottbjörnsklan. Ni är ganska många för det är ingen liten fjuttgrotta ni bor i utan en rejält tilltagen en, som sträcker sig djupt in i berget med många grottgångar, vindlingar och vrår. Ingången är smyckad med ett par imponerande mammutbetar. Ni fällde en enorm mammut för några månvarv sedan och ditt hjärta är fullt av stolthet varje gång du kommer hem och tänker på hur fantastiskt modig och skicklig er jaktgrupp är. Du hör ihop med de här människorna, ni har mat att äta och ni älskar att klia varandra i hårbotten. Härligt!

Vid den falnande elden på kvällen berättar Oar för alla som vill lyssna att klanfolket borta vid Flintklippan nu har rest ett par ännu större betar vid sin grottöppning. Din låga stenålderspanna rynkas över dina smalnande ögon och du knyter dina händer så hårt kring ditt avgnagda köttben att det går itu med en kraft som får dig att studsa. Större mammut…de är ännu skickligare jägare än ditt folk och du. Ännu modigare. Du mår nu jättedåligt och kan bara tänka på hur misslyckade jägare ni egentligen är för att era mammutbetar tillhör en liten mammut. Jätteliten. Ingen i din klan kan jaga och ni kommer att svälta ihjäl.

Det här är vad som händer i våra hjärnor när vi tar in information om att någon har någonting som vi upplever som en överlägsen tillgång. Hjärnan översätter omedelbart informationen till ett hot mot vår överlevnad. Det är naturens avsikt att vi ska reagera på informationen och må uselt. Det skärper i förlängningen våra sinnen och tvingar oss till handling.

Var glad över att din hjärna har kvar sina primitiva överlevnadsmekanismer. När vi ger dessa mekanismer ett namn som till exempel ”jämförande” så har vi kopplat en värdering till mekanismen och det är i vår samtid vanligt att man ser på jämförande tankar och avund som en karaktärssvaghet.

Tänk dig nu att du kommer ut ur din grotta nästa dag och så har klanen med de enorma mammutbetarna ristad in bilden av när de fällde mammuten på varenda trädstam i skogen. Den tidens Instagram! Och inte nog med det – de dunkar sin segervissa jaktberättelse på en trumma dygnet runt som en ständig påminnelse om sin överlägsenhet och sina proppfulla köttförråd. Facebook. Rytmen är som ett hån mot dig och ditt liv…men vänta bara…du går in i grottan och du har en plan. Ni ska visa er styrka och ert mod vid nästa jakt. Olika medieteknik men samma reaktion hos stenåldershjärnan.

Så nästa gång du känner dig avundsjuk eller till och med missunnsam, ha fördragsamhet med dig själv och tacka din pålitliga hjärna för att den fortfarande har funktioner som intelligent utnyttjade är fantastiska drivkrafter. Den för handlingen framåt helt enkelt. För vi behöver ju inte fastna i funderingar över grannens grotta och hur den är utsmyckad, eller hur!

Pengar gör en lycklig!

Säg detta vid ett middagsbord och diskussionen kommer med all säkerhet att bli livlig. Men om man i stället skulle ha sagt ”att gå i skogen gör en lycklig” så tror jag att diskussionen skulle ha blivit kortare. Någon hade kanske sagt ”inte mig, jag gillar bergen”, en annan hade sagt ”mig med” och så var det inget mer med det.

Diskussionen om pengar och lycka landar ofta i att middagssällskapet resonerar sig vidare mot vad lycka egentligen är. Det upplevs obekvämt att gräva för mycket i ämnet lycka kopplat till pengar. Man kan ofta sträcka sig till att konstatera att ”frihet att göra vad man vill” kan innebära lycka. Det är i och för sig en liten omväg, men okej, omvägar kan behövas för att samla sig och få distans till något. ”Känna sig trygg” kan också accepteras utan att diskussionen blir för hetsig. Okej, då är det i så fall frihet och trygghetsupplevelse som behöver undersökas. Så småningom kanske samtalet landar i att frihet är en underbar känsla som kanske är lycka, samt att trygghet inombords också känns fantastiskt.

Jag tror att de flesta någon gång har varit inbegripna i ett liknande samtal och kan känna igen sig.

Svaret på frågan som inledde middagen har inget sant eller falskt svar. Det som intresserar mig är varför så många upplever yttrandet som provocerande. Jag vill vidga synen på vad pengar är. Det finns mer att upptäcka om denna prasslande, klirrande och även digitalt tysta och osynliga företeelse som väcker så många slags känslor och tankar hos oss köttsliga varelser.