Avund är bra!

Avund, det har vi alla känt någon gång eller hur? Den här texten kommer att vrida och vända på en del tankar kring avund och jämförelse med andra människor som vi alla har, och som i grunden är en fantastisk drivkraft och överlevnadsmekanism. Någonting som lätt väcker avund är ekonomiskt överflöd. Det är inte för att vi människor är ett ogint och missunnsamt släkte – det handlar om vår fantastiska stenåldershjärna som är fenomenalt programmerad för att säkra vår överlevnad. Det finns anledning att vara tacksam för det.

Tänk dig att du heter Aur, Ursa, eller något liknande. Du bor i en grotta med din grupp människor – din grottbjörnsklan. Ni är ganska många för det är ingen liten fjuttgrotta ni bor i utan en rejält tilltagen en, som sträcker sig djupt in i berget med många grottgångar, vindlingar och vrår. Ingången är smyckad med ett par imponerande mammutbetar. Ni fällde en enorm mammut för några månvarv sedan och ditt hjärta är fullt av stolthet varje gång du kommer hem och tänker på hur fantastiskt modig och skicklig er jaktgrupp är. Du hör ihop med de här människorna, ni har mat att äta och ni älskar att klia varandra i hårbotten. Härligt!

Vid den falnande elden på kvällen berättar Oar för alla som vill lyssna att klanfolket borta vid Flintklippan nu har rest ett par ännu större betar vid sin grottöppning. Din låga stenålderspanna rynkas över dina smalnande ögon och du knyter dina händer så hårt kring ditt avgnagda köttben att det går itu med en kraft som får dig att studsa. Större mammut…de är ännu skickligare jägare än ditt folk och du. Ännu modigare. Du mår nu jättedåligt och kan bara tänka på hur misslyckade jägare ni egentligen är för att era mammutbetar tillhör en liten mammut. Jätteliten. Ingen i din klan kan jaga och ni kommer att svälta ihjäl.

Det här är vad som händer i våra hjärnor när vi tar in information om att någon har någonting som vi upplever som en överlägsen tillgång. Hjärnan översätter omedelbart informationen till ett hot mot vår överlevnad. Det är naturens avsikt att vi ska reagera på informationen och må uselt. Det skärper i förlängningen våra sinnen och tvingar oss till handling.

Var glad över att din hjärna har kvar sina primitiva överlevnadsmekanismer. När vi ger dessa mekanismer ett namn som till exempel ”jämförande” så har vi kopplat en värdering till mekanismen och det är i vår samtid vanligt att man ser på jämförande tankar och avund som en karaktärssvaghet.

Tänk dig nu att du kommer ut ur din grotta nästa dag och så har klanen med de enorma mammutbetarna ristad in bilden av när de fällde mammuten på varenda trädstam i skogen. Den tidens Instagram! Och inte nog med det – de dunkar sin segervissa jaktberättelse på en trumma dygnet runt som en ständig påminnelse om sin överlägsenhet och sina proppfulla köttförråd. Facebook. Rytmen är som ett hån mot dig och ditt liv…men vänta bara…du går in i grottan och du har en plan. Ni ska visa er styrka och ert mod vid nästa jakt. Olika medieteknik men samma reaktion hos stenåldershjärnan.

Så nästa gång du känner dig avundsjuk eller till och med missunnsam, ha fördragsamhet med dig själv och tacka din pålitliga hjärna för att den fortfarande har funktioner som intelligent utnyttjade är fantastiska drivkrafter. Den för handlingen framåt helt enkelt. För vi behöver ju inte fastna i funderingar över grannens grotta och hur den är utsmyckad, eller hur!

Pengar gör en lycklig!

Säg detta vid ett middagsbord och diskussionen kommer med all säkerhet att bli livlig. Men om man i stället skulle ha sagt ”att gå i skogen gör en lycklig” så tror jag att diskussionen skulle ha blivit kortare. Någon hade kanske sagt ”inte mig, jag gillar bergen”, en annan hade sagt ”mig med” och så var det inget mer med det.

Diskussionen om pengar och lycka landar ofta i att middagssällskapet resonerar sig vidare mot vad lycka egentligen är. Det upplevs obekvämt att gräva för mycket i ämnet lycka kopplat till pengar. Man kan ofta sträcka sig till att konstatera att ”frihet att göra vad man vill” kan innebära lycka. Det är i och för sig en liten omväg, men okej, omvägar kan behövas för att samla sig och få distans till något. ”Känna sig trygg” kan också accepteras utan att diskussionen blir för hetsig. Okej, då är det i så fall frihet och trygghetsupplevelse som behöver undersökas. Så småningom kanske samtalet landar i att frihet är en underbar känsla som kanske är lycka, samt att trygghet inombords också känns fantastiskt.

Jag tror att de flesta någon gång har varit inbegripna i ett liknande samtal och kan känna igen sig.

Svaret på frågan som inledde middagen har inget sant eller falskt svar. Det som intresserar mig är varför så många upplever yttrandet som provocerande. Jag vill vidga synen på vad pengar är. Det finns mer att upptäcka om denna prasslande, klirrande och även digitalt tysta och osynliga företeelse som väcker så många slags känslor och tankar hos oss köttsliga varelser.

Framgång = att gå framåt (ett litet steg räcker)

Den här bloggen kommer att handla om hur självkänsla och ekonomi hör ihop. Jag vill med Hejpengar skapa en blogg för alla dem som känner ett litet obehag (i magtrakten ofta) vid tanken på att förstå mer om ekonomi. Jag kommer att skriva hur man med små, små steg i taget tar kontroll över sin ekonomiska tillvaro.

Framgång betyder bara en enda sak: att inte stå kvar på samma ställe, det vill säga att gå framåt. Jag vill inspirera till att ta det första steget mot en stabil ekonomi där du har full koll och kan känna dig glad och lugn. Därifrån kan den som önskar gå vidare mot ännu mer ekonomisk kunskap och jag kommer att dela med mig av bloggar som jag själv lär mig mycket av.

Och…GRATTIS! Du tog just det första steget eftersom du är här och har läst texten! VÄLKOMMEN!